Dataskuggor hos myndigheter suddar ut människovärden

Per Axbom skriver på axbom.se om hur myndigheter bedömer människor utifrån förenklade databilder – och om varför Kerstin Anérs varning från 1972 fortfarande träffar.

Porträtt av en ung kvinna med långt mörkt hår mot en rosa vägg. Ettor och nollor projiceras över hennes ansikte och hals.

Utgångspunkten är SvD:s och Lighthouse Reports avslöjande om att Försäkringskassans automatiserade system för att bedöma fusk inom vab visar tydliga tecken på diskriminering. Men orättvis behandling från myndigheter är inte ett resultat av moderna algoritmer, skriver Per. Det är ett resultat av synen på människor, och av hur idéer om effektivitet och tilliten till data påverkar den synen.

Texten går tillbaka till Kerstin Anérs essä Dataskuggan från 1972, där begreppet myntades, och visar hur träffande hennes varning är för dagens system: att uppgifter som redan är tolkade och tagna ur sitt sammanhang behandlas som råa fakta, och att den som får ta konsekvenserna är en människa av kött och blod.

Automatiserad utvärdering innebär ofta automatiserad diskriminering, och en mer effektiv diskriminering är det sista vi behöver.

Läs hela texten på axbom.se: Dataskuggor hos myndigheter suddar ut människovärden

Texten publicerades ursprungligen på axbom.se den 15 december 2024.